Alta – Nordlysbyen
Vårt nästa mål efter Honningsvåg är Alta. Vi kommer inte undan tunnlarna förstås, det blir lite lugnare när vi ser de som valt att cykla genom dem, vi sitter lite bättre till i husbilen. Efter den långa Nordkapptunneln så tar vi en liten paus på ett ställe, ha, vi kom genom igen…Platsen här är vacker, det finns en liten bäck med vattenfall och rikligt med rara växter att ”skruttinera” runt som vi brukar kalla det när vi varit ute med vännerna Eiwor och Ture som också är glada för skön natur precis som vi.
Vägen till Olderfjord kan se rätt tråkig ut, det är grå asfalt längs bergskanter utan träd och annat levande men det känns faktiskt inte så alls. Landskapet skiftar hela tiden och vägen ringlar sig utmed strandkanten och ger oss nya perspektiv. Klart har det även att göra med att vi ser tillbaka på vårt nordligaste mål och känner oss väldigt tillfreds med vad vi upplevt och vad som nu kan komma framför oss på vägen söderut.
När vi kommer till Olderfjord så har vi inte så mycket mer än att välja E6 mot Alta. Vi tänker inte ta samma väg söderut som den vi kom. E6 går väldigt vackert häruppe i dessa trakter så det känns mycket bra. Vi har sett ut stoppet för natten och det är Solvangens camping dit vi når kl. 18.00 prick. Campingen ligger nära Alta och naturskönt intill Altafjorden där det just nu är ebb.
Dagen efter den 31 juli kör vi till Nordlysbyen Alta vars historia är intressant, inte minst den samiska. Med ca 19 200 invånare är Alta den folkrikaste kommunen i Finnmark. Vi gläds åt att det har blivit mycket grönare och värmen har nått oss när vi anländer till byn. Vi önskar få mera information om Alta och söker efter deras turistinformation men det enda som finns här i centrala byn är två stora kartskyltar..
Det får bli som vanligt. Googla på nätet och vi finner vad vi söker. Ett besök på de Unescoskyddade nordligaste hällristningarna intill Alta museum gav oss så mycket mer. I museet fanns allt om Alta dessutom, så ett besök här kan vi varmt rekommendera!
Hällristningarna utsågs som Världsarv 1973. Det är norra Europas största antal hällristningar och grottmålningar skapade av jägarfolk. Alta är också känt för sina stenåldersfynd som idag benämns ”äldre stenålder i Finnmark”. Fynd som anses vara upp till 9.000 år gamla.
Det finns en jättefin vandringsled på nära 3 km uppbyggd runt hela området och det som gladde oss mycket att den är handikappanpassad med fina spänger. Hur fint som helst och med audioguide vilket gör det extra intressant att följa med.
Det handlar om flera hundra och alla har man inte hunnit fylla i med färg så det är lite spännande att söka själv. Dessa här har man daterat till omkring 5200 före kristus, fantastiskt! Vi kan inte låta bli att undra vad som man kommer att finnas efter oss med tanke på alla ettor och nollor…Kanske ska vi passa på att hugga ut nåt fyndigt i en klippa på Söderåsen. ”Berra and Annika was here” tex…lika bra att ha texten på engelska då, svenska språket har ju ändå tunnats ut. Tänker på Sockshop osv…
Vi beger oss ut på en mindre väg som leder dels till Stilla och skifferbrotten och dels så leder samma väg ut till Altadammen som har sin egen historia. Här i Stilla har man brutit skiffer sedan 1800-talet och det är fantastiska lämningar vi ser längs vägen. Många som bodde härute försörjde sig på att bryta skiffer och sälja för sin överlevnad. Hela familjer jobbade i skifferbrotten. I slutet av 1890-talet såldes takskiffer till Hammerfest, Ålesund med flera norska byar. PÅ 1920-talet exporterades skiffern till Skottland och sedan dess levereras skiffer från Altas stenbrott till hela världen än idag.
Här kan du se en liten film https://youtu.be/4PXNG0Q5JEw
Kartan visar vägarna runtom Alta, det vi var sugna på att komma fram till på samma väg som till Stilla, var Altadammen. Inte fullt så enkelt, det är en mindre väg dit som funkade bra med vår ”Plåtis” men inte mycket större om man är rädd om sin bil. Det tog sin tid och när vi väl kom fram så var bommen nere och vi hade inte tillträde. Bygget av Altadammen ledde till en stor konflikt i början på 1980-talet. En långvarig strid mellan naturvårdsvänner och samer på den ena sidan som såg sina renbetesmarker förstöras och norska regeringen på den andra. Det resulterade i Norges största polisaktion efter andra världskriget, omkring 600 poliser sattes in för att avhysa fastkedjade demonstranter här vid Stilla i närheten av det pågående bygget av kraftverksdammen som dock blev byggd till slut. Konflikten ledde till omläggning av den norska samepolitiken. En ny lag för Samerna blev till 1987, samma år som dammen öppnades. En grundlagsparagraf om samiska språket, dess kultur och samfund varvid Sametinget öppnades 1989. En historisk plats att vara på alltså även om vi inte kom längre.
Vi avslutar denna gången i Alta med att besöka den oerhört fina Norrskenskatedralen, på norska Nordlyskatedralen mitt i Alta. Dess arkitektur är väldigt annorlunda men samtidigt också vacker. Det är en ganska ny skapelse, invigdes februari 2013. Annorlunda exteriör med en helt imponerande interiör. Den guldfärgade stegen till himlen i eget rum skapade atmosfär av eko. Här tände vi ljus för våra bortgångna saknade nära och vänner som vi brukligt gör när vi besöker en kyrka.
